Fishbum

Jag hittade denna bild när jag scannade diabilder i går =)

Det är precis detta ögonblick när denna bild är tagen som texten här nedan handlar om.

 

 

En sensommar för många år sedan var jag uppe på sandåslandet med miljökampen, författaren och fiskeprofilen Gunnar Westrin. Detta var på den tiden jag gick på naturguideutbildningen i Övertorneå. Vi hade fiskat oss ner efter den översta sträckan av Lainioälven och fått en och annan harr. Det var en blåsig dag men solen strålade från en klarblå himmel. Vi stannade och fikade i en grässlänt där vi lyckats finna lite lä. Som vanligt diskuterades allt från himmel till jord och vi kom in på ämnet vinterpraktik. Gunnar arbetade ibland som lärare på skolan så att ämnet kom upp var ju inte så konstigt. Jag berättade att jag hade lite svårt att hitta praktikplats i och med att jag inte var intresserad av så många vinteraktiviter som rör naturturism. Det var då han kläckte ur sig den mening som förevigt har kommit att påverka mitt liv. –Jag kan ju höra med flugfiskeguiden Zane Mirfin nere på Nya Zeeland. 

I dag har jag scannat diabilder hos min kompis Magnus Ström, alla fiske och natur intresserade borde besöka hans hemsida; http://www.magnusstrom.se/ .

Hur som helst så hittade jag en bild på min största harr som var starx över 60 cm, och jag fick samtidigt återuppleva hela händelseförloppet i mitt huvud.

 

Myggen och knotten var som vanligt ihärdiga. Ljungpiparens karga läte bröt då och då av det ständiga surrandet och ibland hörde man fjällabbens tjuvooo, långt bort i fjärran. Det var en mulen dag men ganska varmt i luften. När vi kommer ner till den lilla ön som ligger i strömmen ser vi nästan på en gång ett par stora fenor som bryter ytan i fina head n ´tail vak, i en strömkant mot andra land. Tobbe har aldrig tidigare varit på vidda, men jag tror att det var tredje eller fjärde året som jag var där och jag har även tidigare fiskat samma ställe vid ett flertal tillfällen. Här huserar några av jokkens absolut största harrar. Jag har tidigare år fångat flera harrar på magiska 1.5kg och över på sträckan. Den största jag vet om, är en fisk på 64.5 cm som min kamrat Staffan Andersson fångade första året jag var här. Fiskarna vakar som sagt ganska nära andra land. Bottnen består av grus och småsten. Det är ganska lättvadat men man måste vada djupt för att nå dem. Tobbe vill att jag ska vada ut först och fiska, så att han ser var han ska gå ut och hur han ska fiska. Jag vadar ut. Försöker spana av ytan för att se vad de äter men ser dock ingenting. Mitt första flugval blir en brun klinkhammer #12  en bra ”starter” som ligger lågt i vattnet, det är en riktig harrdräpare. Vinden ligger fel så man måste backhandkasta för att inte kroka sig själv. Första kastet går ut. Flugan flyter fint i strömmen, den sugs ner i ett försiktigt vak. Mothugg! Jag missar fisken. Andra och tredje kastet blir för korta. Fjärde kastet hamnar där det ska och en harr går upp och suger i sig flugan. Fast fisk! Jag pressar den hårt. Fisken hoppar. Den ser stor ut. Harren tar lite lina. I normala fall brukar det gå att bryta upp en kilosfisk ganska lätt så den här måste var större än kilot. Efter några minuter börjar den tröttna. Jag håvar den sen följer mätning och viktkontroll; 57.5 cm 1.6kg, en riktigt fin harr. Vi fotar och återutsätter självklart den vackra fisken Det magnifika ryggseglet skiftar som i purpur med ett stänk av rosa när den med ett par kraftiga fentag simmar tillbaka till sitt rätta element. Nu är det Tobbes tur att fiska. Jag följer med honom ut. Det står fortfarande flera fiskar och vakar på samma ställe. Tobbe har om jag inte minns helt fel en brun rackelhane knuten på tafsen. Efter några misslyckade kast, lyckas han få ut den längd som behövs och en fisk suger i sig den lilla nattsländeimitationen. Den ofrivilliga automatguiden dyker upp i mig och jag talar om hur han ska drilla, efter en odramatisk fight får han in en fin harr på 1.3 kg. Hans första fisk över kilot; Och det med råge! Fotografering. Återutsättning. Den går tillbaka bra fast det är ganska varmt i vattnet. Jag lägger ut ett kast på måfå bara för att veva in linan. Då suger min största harr i sig flugan; längd: 60.5 cm.

 

Hej jag har plockat i hop lite bilder som jag gillar från senaste resan.

Jag och min kompis Dane har testat ett vatten några gånger denna vinter som har verkat lovande. Vi har aldrig varit där utan att haft kontakt med stor fisk, men i dag lossnade det rejält. Med denna gång var även Kompisen Jonas Eliasson och han var den första som fick på en fin fisk.. tyvärr tappar han den i hålet men vi hann se att det var en fin öring. Efter det så dröjer det ett tag men sen hugger det på en riktigt fin fisk som jag drillar och får upp. Någon minut senare får Dane en fin fisk. Den största av de två var gissningsvis strax under 2kg, den andra en bit över kilot. Detta var allt den lilla fjällnära sjön släppte i från sig denna gång.. men snart är vi där igen.

Självklart släppte vi tillbaka fiskarna nu när temperaturen tillät det.