En harr att minnas!
Myggen och knotten var som vanligt ihärdiga. Ljungpiparens karga läte bröt då och då av det ständiga surrandet och ibland hörde man fjällabbens tjuvooo, långt bort i fjärran. Det var en mulen dag men ganska varmt i luften. När vi kommer ner till den lilla ön som ligger i strömmen ser vi nästan på en gång ett par stora fenor som bryter ytan i fina head n ´tail vak, i en strömkant mot andra land. Tobbe har aldrig tidigare varit på vidda, men jag tror att det var tredje eller fjärde året som jag var där och jag har även tidigare fiskat samma ställe vid ett flertal tillfällen. Här huserar några av jokkens absolut största harrar. Jag har tidigare år fångat flera harrar på magiska 1.5kg och över på sträckan. Den största jag vet om, är en fisk på 64.5 cm som min kamrat Staffan Andersson fångade första året jag var här. Fiskarna vakar som sagt ganska nära andra land. Bottnen består av grus och småsten. Det är ganska lättvadat men man måste vada djupt för att nå dem. Tobbe vill att jag ska vada ut först och fiska, så att han ser var han ska gå ut och hur han ska fiska. Jag vadar ut. Försöker spana av ytan för att se vad de äter men ser dock ingenting. Mitt första flugval blir en brun klinkhammer #12 en bra ”starter” som ligger lågt i vattnet, det är en riktig harrdräpare. Vinden ligger fel så man måste backhandkasta för att inte kroka sig själv. Första kastet går ut. Flugan flyter fint i strömmen, den sugs ner i ett försiktigt vak. Mothugg! Jag missar fisken. Andra och tredje kastet blir för korta. Fjärde kastet hamnar där det ska och en harr går upp och suger i sig flugan. Fast fisk! Jag pressar den hårt. Fisken hoppar. Den ser stor ut. Harren tar lite lina. I normala fall brukar det gå att bryta upp en kilosfisk ganska lätt så den här måste var större än kilot. Efter några minuter börjar den tröttna. Jag håvar den sen följer mätning och viktkontroll; 57.5 cm 1.6kg, en riktigt fin harr. Vi fotar och återutsätter självklart den vackra fisken Det magnifika ryggseglet skiftar som i purpur med ett stänk av rosa när den med ett par kraftiga fentag simmar tillbaka till sitt rätta element. Nu är det Tobbes tur att fiska. Jag följer med honom ut. Det står fortfarande flera fiskar och vakar på samma ställe. Tobbe har om jag inte minns helt fel en brun rackelhane knuten på tafsen. Efter några misslyckade kast, lyckas han få ut den längd som behövs och en fisk suger i sig den lilla nattsländeimitationen. Den ofrivilliga automatguiden dyker upp i mig och jag talar om hur han ska drilla, efter en odramatisk fight får han in en fin harr på 1.3 kg. Hans första fisk över kilot; Och det med råge! Fotografering. Återutsättning. Den går tillbaka bra fast det är ganska varmt i vattnet. Jag lägger ut ett kast på måfå bara för att veva in linan. Då suger min största harr i sig flugan; längd: 60.5 cm.
